tisdag 14 augusti 2012

Jag hade en vän, hon hette Gunilla. Vi trodde kanske livet var för evigt, eller kanske inte. Vi gjorde våra resor till onkologen i Lund. Och när all vår smärta förlöstes i ännu ett fnitteranfall så tänkte vi inte på döden. Vi var unga, vi var fria. R.I.P, Gunilla, en av få vänner...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar